Kindergarden - How can we create different synergies between different fields that they can benefit from each other? What different activities will suit the kindergarden? How will our perception of the kindergarden, of its need and function in society, change?In this Degree Project in Architecture I will be investigating the combination of the kindergarden together with a restaurant and a dance studio. I believe these activities will harmonize since they have overlapping benefits: We all eat, move and grow.With the new architectural activities in mind, I will further investigate the importance of the kindergarden as a part of society, more specifically our perception of what function it may, may not or could fill. I share the idea with a lot of authors, scientist that we are headed toward a society where children are kept too safe, thus minimising their chance to experience and learn to cope with a harsh reality when they grow up as adults. It's ok to get hurt to an extent, as long as they do not endanger their lives..

Idag lever vi lite grann pÄ var sitt hÄll i Sverige. Var generation för sig. Platserna dÀr barn, vuxna och pensionÀrer umgÄs Àr fÄ. Förebilder och nÀrstÄende Àr begrÀnsat av kÀrnfamilj och karriÀr. Barnen fÄr husera i baracker omgÀrdade av stÀngsel, medan förÀldrarna arbetar heltid pÄ annat hÄll. I det hÀr projektet kombineras en förskolas program med danslokaler, restaurang och ett publikt torg. Danslokaler dÀrför att det har med pedagogik, tradition, sjÀlvkÀnsla och identitet att göra och utgör tillsammans med musik nÄgra av de viktigare pedagogiska verktygen pÄ förskolan.Restaurang för att höja standarden pÄ barnens mat och locka andra generationer till förskolan.Publikt torg för att skapa en mötesplats generationerna emellan omgÀrdade av barnens vÀrld istÀllet för tvÀrtom, vilket oftast Àr fallet. Ambitionen med det hÀr projektet har varit att genom olika arkitektoniska grepp höja statusen pÄ barnens rum, barnens plats i staden, och med det, förstÀrka deras kontakt med omvÀrlden.

Denna studie har som syfte att utreda hur fo?rskolla?rare ser pa? dans inom fo?rskolans och fo?rskoleklassens verksamhet, att o?ka kunskapen om vilka fo?rutsa?ttningar som skapas fo?r dansen inom ramen fo?r fo?rskolans och skolans pedagogiska verksamhet. Studien har a?ven avsikt att utreda om flickor respektive pojkar ges lika fo?rutsa?ttningar och mo?jligheter fo?r att dansa. Vi har anva?nt oss av intervjuer fo?r att uppna? detta syfte, och har intervjuat 11 fo?rskolla?rare verksamma i fo?rskola och fem fo?rskolla?rare verksamma i fo?rskoleklass.

Det ?vergripande syftet med denna studie ?r att med utg?ngspunkt i den fenomenografiska ansatsen unders?ka nio f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet tydligg?rande pedagogik som inkluderingsverktyg i l?rmilj?n utomhus. Studien placerar sig i kontaktytan mellan forskning om inkludering, tillg?ngliga l?rmilj?er utomhus och den praktiska till?mpningen av tydligg?rande pedagogik. Genom att studera f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet och hur f?rskoll?rare anser sig agera i sv?ra situationer som uppst?r i denna milj? har slutsatser kunnat dras kring hur och om tydligg?rande pedagogik anv?nds som ett inkluderingsverktyg.

I grundskolans vÀrld möts vi alla, sÄvÀl barn som vuxna. Den skall vara inkluderande och en plats dÀr alla vÄra sinnen stimuleras och stÀrks. En plats dÀr funktion, logik och trygghet möter kreativitet, gemenskap och möjligheter. En plats dÀr produkten Àr resultatet av vad elever och lÀrare faktiskt sjÀlva vill ha. Utmaningen var att genom arkitektur nÀrma sig denna vÀrld sÄ att alla sinnen fÄr utrymme att stimuleras och dÀrmed ges möjlighet att stÀrka varandra. Sinnenas Skola Àr dÀrför grundskolan för alla..

Hur ritar man en bra skola? Rolig, stimulerande, trivsam och trygg. Frisinnad nog att delta i skolans process av ofÀrdighet i idog strÀvan mot stÀndigt nya fÀrdigheter. Som utvecklas hand i hand med eleven, lÀraren och pedagogiken..

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda pÄ hur införandet av dans som eget skolÀmne skulle kunna berika eleverna. Den empiriska undersökningen utfördes genom kvalitativa, semistrukturerade, personliga intervjuer. Ett urval av personer inom skola och kommun med anknytning till Regeringens projekt Skapande skola, som syftar till att införa mer estetik sÄsom dans i skolan, intervjuades. Resultatet av vÄr studie visade att dans bland annat kan utveckla barns sjÀlvförtroende, motorik, sociala och kommunikativa förmÄga samt deras skolprestation. Studien visar Àven att det behövs mer forskning och resurser för att införa dans som skolÀmne..

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva, analysera och synliggöra lÀrares reflektioner om dans som kunskapsomrÄde och pedagogiskt verktyg i grundskolan. I bakgrunden presenteras begreppet dans i skolan och dess fem aspekter, dansen ur ett pedagogiskt syfte och vad som stÄr om dans i styrdokumenten. Vi tar upp tidigare och pÄgÄende forskning inom dans, rörelse, estetik och lÀrande. Undersökningen har genomförts med kvalitativa intervjuer med sex grundskolelÀrare i andra Àmnen Àn dans. Uppsatsen resulterar i att samtliga lÀrare nÀmner positiva effekter av dans bÄde som eget Àmne och integrerat i det övriga lÀrandet.

Detta examensarbete handlar om dans i skola och förskola. Syftet Àr att undersöka dansen i nÄgra förskolor, skolor och fritidshem, att ta reda pÄ hur attityden ser ut och hur dansen anvÀnds. Meningen Àr ocksÄ att arbetet ska kunna ge tankar och idéer om hur dans kan integreras i den egna undervisningen. Kunskapsbakgrunden belyser dans och rörelse ur olika perspektiv, hur pedagoger kan frÀmja rörelse och hur man kan integrera det med andra ÀmnesomrÄden. I undersökningen har jag filmat ett dansprojekt, skickat enkÀter till 5 pedagoger och 5 förÀldrar och 8 barn har blivit intervjuade i grupp.

SkolmÄltidsmiljön och dess pÄverkan hos högstadieelever - En jÀmförande analys av skolmÄltider i klassrum kontra matsal.

Syftet med denna uppsats har varit att beskriva, analysera och fĂ„ fördjupad förstĂ„else för dans som företeelse i den svenska grundskolan. Jag har valt att koncentrera mig pĂ„ dansundervisningens förankring i styrdokumenten samt jĂ€mfört de tvĂ„ stora danstraditionerna i Sverige. Jag har anvĂ€nt mig av kvalitativa intervjuer samt satt mig in i forskning och annan relevant litteratur som rör dansundervisning. Mitt huvudresultat Ă€r i korthet att förankringen i styrdokumenten Ă€r bristfĂ€llig och att dansens status Ă€r relativt lĂ„g i skolan. Även att de tvĂ„ lĂ€rosĂ€tena som utbildar lĂ€rare respektive pedagoger i dans kan med ett ökat samarbete ge sina elever djupare kunskap och bredare utbildning i dans som konstform.

Syftet med studien var att underso?ka hur barn a?r delaktiga vid bokla?sning, med tillho?rande boksamtal. Underso?kningen utgick fra?n ett sociokulturellt perspektiv med fokus pa? att allt la?rande a?r situerat, samt att la?rande sker i interaktion tillsammans med andra individer. Fo?r att synliggo?ra barns delaktighet vid bokla?sningstillfa?llena och boksamtalen valde vi att anva?nda videofilmade observationer som metod fo?r att samla in material, detta gjordes a?ven fo?r att inte ga? miste om va?rdefull information.

Det huvudsakliga syftet med detta arbete, Àr att lÀgga fram belÀgg för ett införande av dans pÄ skolschemat. Med dans menar jag i det hÀr fallet pardans, alltsÄ en social form av dans dÀr man dansar parvis kille&tjej. Den pardans som tas upp som ett exempel i detta arbete Àr den svenska "riksbuggen". Jag vill i arbetet pÄvisa nÄgra av de största vinsterna med dans och Àven argumentera för hur dessa skulle kunna pÄverka elevers utveckling, bÄde i skolan och pÄ ett personligt plan. MÄlet med arbetet Àr att kunna ge lÀrare och skolledare ett kraftigt verktyg, med vilket de kan argumentera för ett införande av dans just pÄ deras skola.

Vi har undersökt hur elevers frukost-, lunch-, sömnvanor pÄverkar inlÀrningen i skolan. Undersökningen Àr gjord bland barn i Äldern Ätta till nio Är. Resultatet av studien visar att bÄde kost och sömnvanor pÄverkar elevers inlÀrning. En bra frukost, lunch och tillrÀckligt med sömn gör att eleverna orkar hÀnga med i skolan vilket frÀmjar inlÀrningen. VÄr studie visar att de elever som slarvat med frukost och lunch samt sovit lite tappar lÀttare fokus pÄ skolarbetet, kan inte sitta still och lyssna pÄ lÀrarens instruktioner..

VÄr nyfikenhet och vÄrt intresse har styrt vÄrt val av Àmne. Vi upplever att skolor i allmÀnhet har valt att prioritera bort dans. Vi ser pÄ dans som en bra/viktig metod sÄvÀl för inlÀrning som ocksÄ trÀning av det fysiska, sociala och kulturella samt vill ta reda pÄ hur man ser pÄ dans ute i verksamheterna. Enligt lÀroplaner och kursplaner ska dans finnas med som ett naturligt inslag. NÄr skolan upp till mÄlen? Vi vill ur tvÄ perspektiv, elever respektive lÀrare, ta reda pÄ deras uppfattning om dansens förekomst i skolan, deras instÀllning till dans och hur de ser pÄ dansens roll och funktion.